Hallwylska podden

Avsnitt 54: Manlig fåfänga

Hur signalerade man status och förfining som man vid sekelskiftet 1900? Vad avgjorde vad som var eftersträvansvärt och hur skiljde det sig mellan klasser och generationer? Kunde man vara för mån om sitt yttre?

Vi pratar om allt från mustaschmode till hur samhällsförändringar påverkat ideal och frågar oss: vad är fåfänga, och kan man prata om en manlighet i kris?

 

Medverkande: Emelie Höglund, Gösta Sandell och Niclas Järvklo

Bild: Robert de Montesquiou (1855-1921), av Giovanni Boldini (1842-1931),1897, Musée d’Orsay, Paris. Beskuren.

Avsnitt 53: Kvinna och skulptör

Ellen Roosval och Alice Nordin är två exempel på framgångsrika kvinnliga skulptörer vid sekelskiftet 1900. Det var en tid när konstskolorna öppnade för kvinnliga sökanden, men de nya eleverna fick ofta kämpa i motvind. Hur arbetade de sig fram och krokade arm för att bryta ny mark? Hur balanserade de alla de förväntningar som fanns på dem som kvinnor och kreatörer?  

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Annika Williams från Länsmuseet Gävleborg och Linda Hinners från Nationalmuseum.

Bild: Ellen Roosval i sin ateljé (Gotlands museum).

Avsnitt 52: Skål!? - om alkoholkultur

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922.

Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Avsnitt 51: Trångboddhet och segregation i sekelskiftets Stockholm

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm.

Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Avsnitt 50: Växeln hallå - om telefonens intåg

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? 

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.

Bild: Telefontornet 1890, okänd fotograf, Wikipedia. Rimfrost syns på ledningarna.

Avsnitt 49: Koden till klädseln

Att klä sig rätt var en konst att behärska om man ville ta del av societetslivet kring sekelskiftet 1900. Vad som fungerade i vilket sammanhang var styrt av etikett och outtalade regler kända av den egna gruppen. Den som var enkelt eller för fint klädd avslöjade att den inte hörde till de invigda. I detta avsnitt djupdyker vi i klädkodernas värld. 

Medverkande: Miriam Runold och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt.

Avsnitt 48: Fri att tro, fri att häda?

För 100 år sedan var det ännu olagligt att häda i Sverige, även att kritisera  kyrkan. Vad betydde religionen då och vilken roll spelade kyrkan i det samhället? Hur såg man på att vara kristen, och vad innebar det att trots förbud våga kritisera? Hur har vi rört oss mot det sekulära samhälle vi har idag, och hur tätt knuten är den berättelsen till yttrandefriheten?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.

Avsnitt 47: Bryt upp - om skilsmässor

Mellandottern Ellen väckte skandal när hon skiljde sig från sin make, med en uppslitande konflikt inom familjen som följd. Att skilja sig var en mycket laddad fråga, och även om paret själva var överens var det inte säkert att rätten godkände det.
Hur gjorde man för att gå skilda vägar och bryta upp? Vad krävdes, och fanns det sätt att hitta snabba lösningar?

Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Gösta Sandell från Hallwylska museet.

Avsnitt 46: En ny stil för en ny tid - Art Nouveau tar form

Snabba samhällsförändringar och omvälvande innovationer vid sekelskiftet 1900 gav en känsla av att världen höll på att omformas. De gamla historiska stilarna passade inte längre - det krävdes ett helt nytt uttryck, och Art Nouveau tog form. Hemmiljöer blev som tablåer att kliva in i – formgivna och dekorerade av konstnärer – miljöer som skulle förbättra människan.
I detta avsnitt vrider och vänder vi på Art Nouveau – dess ambitioner och inspirationer.

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt samlaren och Rörstrandskännaren Markus Dimdal

Bild: https://www.freepik.com

Avsnitt 45: Världsutställningar och framtidstro

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang.
Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria.

Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).