Hallwylska podden

Avsnitt 45: Världsutställningar och framtidstro

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang.
Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria.

Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

Avsnitt 44: Dukat för fest!

Vårvinter betyder högsäsong för middagsbjudningar! Hos paret von Hallwyl var de visserligen sällsynta, men när de väl gick av stapeln gjordes det enligt konstens alla regler. Det var stora arrangemang, omgärdade av traditioner och förväntningar. Hur gick det till? Vi fördjupar oss i allt från vett och etikett, inbjudningar, menyer och bordsarrangemang.

Medverkande: Emelie Höglund och Clara Strömberg från Hallwylska museet, samt Charlotte Birnbaum, författare och ledamot i Gastronomiska akademien.

Avsnitt 43: Kontaktannonsen - ett intimt tidsdokument

Att sätta in en kontaktannons kan vara första steget till ett nytt liv. Formuleringar och önskningar i dem speglar samhällets mest intima värderingar. De berättar om sin tids syn på relationer och den ideala partnern. I museets arkiv vilar ett ovanligt dokument - en samling svar på uppdiktade kontaktannonser inbundna i ett litet häfte, som Wilhelmina en gång fick i gåva. Vad kan vi utläsa ur denna samling brev?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, och Josefin Englund, från Gymnastisk- och idrottshögskolan.

Avsnitt 42: Storsamlarnas tid

När Wilhelmina von Hallwyl var hon en del av en internationell trend – hon var en av västvärldens alla storsamlare. I en tid när framtiden tedde sig som något radikalt annorlunda mot det kända växte intresset för historia. Förmögna industrialister började intressera sig för den gamla världens artefakter som skulle samlas och bevaras. Hur mönstergill var Wilhelminas samling, och vilka andra stora samlarpersonligheter var hennes likar?

Medverkande: Annika Williams, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 41: Elektrifierat!

Hallwylska palatset var bland de första husen i Sverige att byggas med den elektriska tekniken tillgänglig från början, och glödlampsbelysning i varje rum. Elektrifieringen av Sverige började just med ljuset. Hur gick det till när vi sakta byggde upp elnätet, vilka var de avgörande stegen? Vem hade möjlighet att använda den nya tekniken och hur förändrade det elektriska ljuset livet?

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, samt Anders Houltz, forskningschef vid Centrum för näringslivshistoria. 

Avsnitt 40: Äktenskapet - ditt livs affär

Vad letade man efter i en partner i slutet på förrförra århundradet? Ofta var valet av en livspartner en praktisk fråga snarare än en romantisk, en fråga om allianser mellan familjer och ett affärsstrategiskt viktigt val. Ibland något nödvändigt för att få anställning och ibland tvärtom – att avstå från att gifta sig kunde vara ett sätt att behålla rätten till sina pengar och möjligheten att alls arbeta.

Medverkande: Azmara Nigusse, Gösta Sandell och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Avsnitt 39: Medan kriget rasar

Wilhelmina von Hallwyl kommenterade första världskriget med bara en mening, eller egentligen en bisats, i sina årsanteckningar. I samhället orsakade dock denna världshändelse desto större svallvågor. Hur såg man på kriget och försvaret? Hur såg beredskapen ut och hur påverkades vardagen av det som pågick på kontinenten?

Medverkande: Johanna Larsell från Armémuseum och Emelie Höglund och Joakim Dittrich Hallberg från Hallwylska museet.

Avsnitt 38: Katalogfolket - en okonventionell arbetsgrupp

Det har blivit dags att infria ett gammalt löfte, och berätta mer om katalogfolket. Vilka var det som samlades över pappersarken för att dokumentera Wilhelminas stora samlingar? Hur hittade och arbetsledde Wilhelmina dess dedikerade personer, som slutligen katalogiserade också blyertspennorna de använt under arbetet? Vad finns bevarat av deras egna minnen av tiden i huset?

Medverkande: Emelie Höglund, Azmara Nigusse och Eva Sandstedt från Hallwylska museet.

Avsnitt 37: Om Barnuppfostran - Ellen Key vs traditionen

Både Wilhelmina von Hallwyl och Ellen Key var kritiska till den typiska uppfostran och utbildningen av unga flickor inom borgerskapet, mycket utifrån sina egna erfarenheter. Wilhelmina beskriver som vuxen hur glädjen i barndomen fick ett tvärt slut den dag guvernanten Caroline Pflaum kom in i hennes liv. Ellen Key driver radikalt nya idéer kring skolans utformning, dess syfte, men också vad det är att vara barn. I detta avsnitt ska vi borra i dessa idéer i kontrast till traditionen för att få syn på det nydanande. Det är ett stort ämnesområde, där vi tangerar religion, människosyn, utbildningens värde och dess samhällsomvälvande potential.

Medverkande: Hedda Jansson från Stockholms universitet, Gösta Sandell och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 36: Esoterism - en värld av dolda sammanhang

Vetenskapliga upptäckter kring sekelskiftet 1900, som röntgen och förekomsten av mikroorganismer, visade att det fanns verksamma krafter dolda för det mänskliga ögat. Kanske bekräftade det vad esoteriker länge hävdat. Man tyckte sig omgivna av dolda sammanhang som kunde uttolkas, och en våg av mysticism drog genom salongerna. Seanser och försök att kontakta de döda var vanligt förekommande. Vad sa andarna? Hur kom det sig att de påfallande ofta verkade ha en politisk agenda? Och vilka spår lämnade detta starka fenomen i vår kultur?

Medverkande: Per Faxneld från Södertörns högskola, Annika Williams och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Bild: Madonna, av Edvard Munch