Hallwylska podden

Avsnitt 26: Att tänka sig frisk - om Kristen vetenskap

Kristen vetenskap var en av flera nya religiösa rörelser som dök upp under det sena 1800-talet. De predikade att den fysiska världen var sekundär, och stod under tankens kraft. Framförallt stod kroppen och hälsan under tankens kraft, och man menade att man genom att tänka rätt kunde tänka sig frisk. Till denna lära sökte sig Wilhelminas yngsta dotter Irma von Geijer. Hur stor sak var det att byta trostillhörighet när Sverige ännu saknade religionsfrihet?

Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Samuel Norrby och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Bild: Mary Eddy Baker, grundare av Kristen vetenskap.

Avsnitt 25: Arbetarens rätt - Del 3, Storstrejk och konflikt

I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det tredje och sista avsnittet tittar vi närmare på de storstrejker som drog fram på sågverken under decennierna som kantade sekelskiftet. Tonen var uppskruvad och stämningen hård. Vad var det man kämpade för att driva igenom? Fanns nu en önskan om ett helt nytt system? Vad kunde konsekvensen bli av en eventuell förlust? 

 

Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Avsnitt 24: Arbetarens rätt - Del 2, Ljusne-Woxna AB i blåsväder

Walther von Hallwyl tog över ledningen för Ljusne-Woxna AB i en tid då nya krav ställdes på bolaget, både från den föränderliga marknaden, och från de anställda. Han kom på kant med arbetarrörelsen och drogs in i ett mediadrev. Rykten om nedläggning började florera.

 

Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Avsnitt 23: Arbetarens rätt – Del 1, Arbetets frihet?

Sågverkens historia är kantad av konflikter. I en serie på 3 avsnitt utforskar vi arbetarrörelsens bitvis dramatiska kamp för bättre villkor. I det första avsnittet berättar vi om hur vi har rört oss från bondesamhällets sätt att hantera anställning och tillhörighet, till nya former som bättre skulle möta den nya verkligheten vid verk och industri. Hur såg arbetarens rättigheter ut innan facken formades? Hur såg man på dem som ville gå samman kollektivt?

 

Medverkande: Azmara Nigusse och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Bo Persson från Stockholms Universitet

Avsnitt 22: En kropp att forma? Om korsetter, hälsa och ideal

Vid det tidiga 1800-talet inleds korsettens glansperiod, samtidigt upprättar läkarkåren viktkurvor och tabeller för att definiera sunda idealkroppar. Kroppen var ett högaktuellt ämne men mycket av det som rör kroppslighet var tabubelagda samtalsämnen, som t.ex. de formande underkläderna, som kom att prägla mångas liv. I det här avsnittet pratar vi om korsettens historia, som trots sin intima och laddade natur kom att väcka debatt - och om vad man kan utläsa om kvinnokroppens historia genom den.

Medverkande: Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt modekännaren Lotta Lewenhaupt

Avsnitt 21: I kamp mot en osynlig fiende

Hur hanterade man epidemiska lungsjukdomar under det tidiga 1900-talet, när globaliseringen ännu var i sin linda, och bakterier och virus var nyupptäckta organismer? Vilka insatser gjorde samhället, och hur såg folket på smittorisker? Vilka lärdomar gjorde vi då, som vi har nytta av i vår kamp mot dagens pandemi?

Med Bi Puranen, Insitiutet för Framtidsstudier, Thomas Roth, Armémuseum och Hallwylska museets Emelie Höglund

Bild:
Fotografi från sjuksal 1902, ur Fotosamling om Österåsens sanatorium, Landsarkivet i Härnösand.

Avsnitt 20: Köket - ett rum i förändring

Köket i Hallwylska palatset var en stor arbetsplats, som helst inte skulle märkas. Hur fungerade de nya moderna köken som kom kring sekelskiftet 1900 som rum och som arbetsplats? Vilka problem var det som skulle lösas genom kökens omdaning, hur kunde köket forma livet i hemmet, och måste ett hem verkligen ha ett kök? I detta avsnitt är köket och matkonsumtion i fokus.

Medverkande: Hallwylska museets Hanna Kronblad och Emelie Höglund, samt ekonomhistorikern Jenny Lee

Avsnitt 19: Mjölktänder, hårlockar och minnen

Vad gör ni med barnens mjölktänder? Wilhelmina von Hallwyl lät tillverka ett armband med döttrarnas tänder som berlocker. Hon sparade och katalogiserade även en lock av makens pipskägg. Om en tid då man ville minnas sina nära och kära, särskilda upplevelser eller resor, och gärna bära minnet med sig i form av ett smycke.

Medverkande: Leif Wallin från Nordiska museet, Jessica Söderqvist och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 18: Wilhelmina och återupptäckten av det gamla Kinas bronsskatter

En vurm för det gamla Kinas kulturskatter blommade upp under sekelskiftet som engagerade dåvarande kronprinsen Gustav Adolf och personer som Orvar Karlbeck och Johan-Gunnar Andersson, Kina-Gunnar kallad, och Wilhelmina von Hallwyl förstås. Idag finns framstående samlingar av kinesiska antikviteter just i Sverige, men hur kommer det sig? Vilka upptäckter var det som eldade på intresset?

Medverkande: Jan Romgard, Eva Aggeklint och Hallwylska museets Emelie Höglund

Avsnitt 17: Varför vapen?

Att samla på vapen hörde till om man var en storsamlare av Wilhelminas mått, och ville man skapa ett hem i historieromantisk stil behövde vapnen finnas där för att skapa den rätta stämningen. I samlingen hittar vi rustningar, eld- och blankvapen från 1400-talet och framåt, mestadels jakt och praktvapen. Vad vill man kommunicera med en vapensamling, och vad kan de gamla vapnen berätta om sina tidevarv?

Medverkande: Emelie Höglund, Samuel Norrby och Andreas Olsson.