Hallwylska podden

Avsnitt 16: Tid för sorg

Med begravningsbyråernas inträde började döden att trängas bort från vardagen och betraktas som något annat, som inte hörde till det egentliga livet. Hur förändrade det vår relation till död och sorg, och vilka sedvänjor var det som försvann?

Medverkande: Philip de Croy från Historiska museet, Julia Lundström och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 15: Från skräddarsytt till konfektion

I avsnitt 15 av Hallwylska podden pratar vi om den moderna modebranschen gryning och varuhusens intåg. När det blev tillåtet att sy upp kläder som ingen ännu beställt, förändrades skrädderiyrket i grunden. Nya uppfinningar möjliggjorde massproduktion, handeln blomstrade och varuhusen etablerades i de växande städerna.

Medverkande: Louise Wallenberg från Stockholms universitet, Hanna Leijon och Emelie Höglund från Hallwylska museet

Avsnitt 14: Den mångsidige Rolf de Maré

Rolf de Maré hade en säker blick för talanger. Han levde ett okonventionellt liv och kände var och varannan inom modernismens avantgarde. Han grundade ett danskompani, ett dansmuseum, ägde flertalet magasin och även en kenyansk kaffefarm under en period. Han åkte på expeditionsresor för att dokumentera utdöende kulturers traditionella danser, skapade ett dansmuseum och donerade stora delar av sina konstsamlingar till moderna museet.

Medverkande: Frida Bowallius, Leif Östman och Emelie Höglund

Avsnitt 13: Sågverkarsamhället Ljusne

Vid Ljusneälvens mynning växte ett samhälle fram på företaget Ljusne Woxna ABs initiativ, enligt ett mönster som syns på flera platser längst norrlandskusten. Hur såg vardagen ut hos arbetarna som levde där? Vilka möjligheter fanns att bygga sin tillvaro och vilka svårigheter tampades man med? Hur skiljde sig livet vid industrin från barndomens agrara hembygd? Kan man genom sågverkssamhällena få syn på det moderna livets början?

Med Azmara Nigusse, Håkan Berglund Lake och Emelie Höglund

Avsnitt 12: Ebba von Eckermann – och kvinnorörelsens politiska pionjärer

Wilhelminas äldsta dotter Ebba von Eckermann var en av dem som klev ut i offentligheten när kvinnorna kring sekelskiftet 1900 organiserade sig för att vinna rösträtt. Vi fördjupar oss i kvinnorörelsens framväxt. Hur såg de lagliga begränsningarna ut? Vilka arenor fanns där kvinnorna kunde knyta kontakt och utbilda sig? Hur tog de plats i samhället?

Med Ann-Marie Petersson (Sällskapet för moderata kvinnors historia), Sofia Nestor och Emelie Höglund.

Avsnitt 11: Bland påskägg och konfektaskar

Påsken är en högtid som förändrats mycket under de senaste 100 åren. Hur firades den kring sekelskiftet i Sverige? Varifrån kom påskharen, varför äter vi så mycket ägg, och när blev godis en del av påskfirandet? Vi pratar påsk i allmänhet och påskfirande i palatset i synnerhet.

Medverkande: Håkan Liby, Frida Bowallius, Emelie Höglund.

Avsnitt 10: Guld av gröna skogar

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Avsnitt 9: Bekantskap sökes

Museimedarbetaren Bengt Claudelin dokumenterade klotter på offentliga toaletter på sin fritid. I hans efterlämnade arbetsböcker kan vi se att klottret fungerade som kontaktannonser för män som stämde förbjudna möten med andra män, i en tid då samkönade relationer var olagliga. Vad kan de här böckerna berätta om sekelskiftets Stockholm och kvarteren runt Hallwylska palatset?

Avsnitt 8: Resan till Egypten julen 1900

Turismen blomstrade i Egypten åren kring sekelskiftet 1900. Vad var det som lockade så många till den långa resan? Vi berättar om paret von Hallwyls sejour i det bibliska landet under julen 1900. Om ångbåtsfärden uppför Nilen, kamelridning och upplevelsen av den egyptiska konsten  – och såklart hur julen firades.

Avsnitt 7: På resande fot

Wilhelmina von Hallwyl reste utomlands minst 62 gånger i sitt liv, i en tid när ångbåtar och nya järnvägar öppnade fönstret mot världen. Förutsättningarna för att resa förändrades radikalt och man grundade charterbolag och byggde hotell.